Mör som en urvriden trasa försökte jag ta till mig och förstå alla nya begrepp som fyllde det första och andra kapitlet i boken "Seendets språk."
Jag fastnade mest vid begreppen Syntagm och Paradigm. Jag läste bokens förklaringarna om och om igen utan att förstå vad författarna menade och kände mig precis som när jag med våld rev ut sidor ur min mattebok i grundskolan. En känsla av besvikelse på mig själv och samtidigt ett förbannande över författarna som förklarar som åsnor.
Det sistnämnda är en känd metafor som används mycket i Kurdistan. Att någon blir kallad för åsna "ker" är mycket fult men metaforer överhuvudtaget används väldigt ofta. Det kan för oss pryda svenska vara ganska grova ord som kurder använder som kärvänliga smeknamn. Där har vi en sida av myntet som jag hela tiden konfronteras med, olika kulturella skillnader i hur man tolkar situationer, bilder och handlingar.
En diskursiv praktik kan mottas på helt olika sätt beroende på kultur, sexualitet eller religion.
Våra bakgrunder ger oss olika perspektiv på saker och ting. Det var något som vi diskuterade i vår grupp. Den bild som vi valt att analysera var en reklam bild som vi stötte på utanför en skoaffär på avenyn.
I ett land som Iran som har Islam (Sharia) som lag hade inte en sådan bild fått skyltas i en skoaffär, till exempel. Länder världen över har man en bild av svenska tjejer som lättfotade blondiner vilket delvis skulle stämma överens med vår reklambild som förstärker denna fördom. När jag var i irakiska delen av Kurdistan besökte jag en gigantisk second hand marknad som hette "Langey". Jag in i ett provrum för att prova en klänning. Min mans brors dotter gick med mig in. När jag stod med bara bh-n frågade hon, "I Sverige kan man gå omkring bara så där va?"I Kurdistan tror man att svenskar i princip går spritt språngande nakna på stan. Samtidigt har man bilden av att det är så kallt att isbjörnar gör oss sällskap på våra promenader. I Kurdistan tror man att isbjörnar är så vanliga i Sverige att den finns en skröna om att de hjälper oss dela ut post. Ser kurder en isbjörn tänker de på Sverige medan vi tänker på arktisk eller kanske Grönland. Men vissa av oss tänker nog mer på isglass eller halstabletter.
Vi har som sagt olika bilder av världen. Vad händer i den sociala praktiken om det som riktas
till en specifik målgrupp fångas upp andra? Koderna i den bild vi har valt kan till exempel
förstärka fördomar om den lättfotade svenska kvinnan. Den skulle också kunna bli förbjuden för att den visade för mycket hud, beroende på vart den visas. Det betyder att den inte är till för alla. Ändå visas den i centrala stan där massor av olika folk med olika bakgrund och i olika åldrar passerar varje dag!
Om man hade gått efter allmänheten så som den verkligen ser ut, oavsett kön, kultur och sexualitet
vilken Syntagm hade den resulterat i då?
Vi diskuterade paradigm i gruppen och kom fram till många olika förslag på hur bilden hade kunnat se ut istället. För det första är vi lite konfunderade över varför den skyltas i en skobutik när den gör reklam för en app. Genom appen ska man kunna möta tränings "kompisar" eller "buddies" som de uttrycker det. Gör de samtidigt reklam för skor är inte skorna särskilt framträdande då de textat över skorna. Fokuset ligger mer på handlingen i bilden. Själva "lyftet".
I den diffusa och matta miljön som bakgrund, som dessutom saknar en horisontlinje upplevde vi parets handling som ett slutet tecken.
Om man verkligen hade velat sälja skor eller göra reklam för en social tränings app kunde man visat upp ett foto på skor
eller ett gym där paret tränar tillsammans till exempel.
Men för reklammakarna verkar det som vanligt mycket mer spännande att spela på människans djuriska behov och längtan. Att hitta den rätta(en stark muskelös man eller en späd kvinna som går att lyfta hur lät som helst, hon är lätt som en fjäder)eller kanske bara få knulla runt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar