Reflektion kring vecka 49 och 50

Efter en lång period av gestaltnings arbete kom bedömnings delen nästan som en chock.

Jag hade levt i min gestaltning så länge att jag lyckats koppla bort allt annat.

På ett sätt tycker jag att det hade varit en mycket bättre idé att ha gestaltningen hade kommit efter bedömningsdelen som en avslutande del av kursen. Men å andra sidan är bedömningsdelen en bra övergång till vår vfu som vi ska ha efter vår tid på HDK. Men det hade även gestaltningsarbetet varit.  

Seg och krasslig försökte jag ta mig an texten och hänga med på måndagen. Jag tittade på matrisen som både jag och Karzan tycker liknar mer ett lyckohjul än en bedömningsmatris.

Myllret av de pyttesmå bokstäverna snurrade runt i huvudet på mig och hela veckan hörde jag begreppet red pen mentality eka. Kanske för att jag bara såg till felen hela tiden, jag bedömde mig själv och tyckte jag var dum som inte förstod och tyckte allt var förvirrande. Jag ville hem och fira jul, rensa källaren och fira min sons födelsedag på lucia.

Grupparbetet som jag bävade inför gjorde det faktiskt lättare, jag tyckte att jag bättre förstod strukturen för hur man tänker kring lektionsplaneringar och bedömning. 

Även om jag länge grämde mig över hur jag snubblade på orden när jag skulle prata om Pollock i måndags var jag ändå glad över att helheten höll ganska bra. 

Att vara med om de andra gruppernas lektionsplaneringar gav mig mig inspiration för hur man kan 

göra i yrket som framtida grundlärare i bild och gjorde också att uppläggen blev tydligare för mig.

Resten av veckan har varit svår. Jag har skissat upp olika alternativa lektionsplaneringar och kände plötsligt att allt blev övermäktigt. Jag led av svår skrivkramp och kände att jag behövde ta mig till akuten. Skämt å sido, nu har krampen släppt och jag vet hur jag ska göra.

Ur skissboken

Ur skiss boken

Skissboken

Det var länge sedan jag gick igenom min skissbok. Jag öppnar den nu och inser att jag vill fortsätta där jag slutade i min undertitel till temat nämligen:

I det begränsade gränslösa "mitt liv om 10 år" 

Här är det sista jag gjorde i den någon gång i oktober.

Reflektion kring gestaltningsarbetet: På spåret med Kommissarie Perdawidi

Inspirerad av Magnus Hermansson Adler, som i Samhällsämnenas didaktik(Franck, 2013:87)  beskriver artifakter som bärare av historier, ville jag under mitt gestaltningsprojekt undersöka sådant folk slänger på gatan och som vi kallar skräp.

Genom dessa ting sökte jag en historia. Jag använde mig av en surrealistisk metod och lät det undermedvetna styra. Mina första privata associationer(Hansson, Karlsson och Nordström, 2005:28,29)kring ett föremål ledde mig vidare till nästa. Skräpet förvandlades till spår, ledtrådar i en deckarhistoria. Man skulle kunna säga att jag lekte mig fram till berättelsen. Vi som läser till grundlärare i fritidshem har läst och diskuterat kring leken som ett identitetsskapande vilket Liberg(2015:16)också menar att bildskapandet är. Mycket riktigt upplevde jag hur berättelsen formades av och speglade mina egna erfarenheter och intressen. Associationer till vampyrer och utomjordingar visar mitt stora intresse för science fiction till exempel.

Spårningen dokumenterades i foto och text, föremålen plastades in som bevismaterial och det sammansatta resultatet av det hela spelades in via video och berättades av en karaktär som uppkom under spårningsarbetet, nämligen poliskommissarie Perdawidi i egen hög person. Då det var en deckarhistoria jag fann under mitt sökande gestaltades allt enligt deckarandan. Spårningsarbetet, spekulationerna kring de upphittade spåren visades på en whiteboard tavla, 

de inplastade föremålen lyftes upp och sattes upp på väggen

och filminspelningen av kommissariens slutsats visades på en datorskärm. 

(Klicka på länken för att se och höra Kommissarie Perdawidis resultat)

I gestaltningen fanns även en antydan till en konflikt mellan kommissarien och poliskåren vilken blev en ytterligare historia i historien.

Kommentarer från poliskåren visade deras missnöje och misstro över kommissariens slutsatser och uppmanade allmänheten att hjälpa dem vidare i en ny utredning genom att sända dem en första tanke kring ett eller flera föremål(bevismaterialen)via en låda som placerats intill.

Det första man kanske kommer att tänka på när man använder sig av skräp är oftast hållbar utveckling och recycling. Att använda skräp kan få elever att förstå det viktiga i att återvinna och vara vänliga mot naturen. Min gestaltning är förstås något man skulle kunna använda sig av i det syftet, det skulle dessutom gå i linje med läroplanen(skolverket, 2011:9)som belyser miljöfrågan som en viktig del av skolans uppdrag.

Men under min process såg jag mycket mer. Något som jag kanske inte hade lagt märke till om jag inte gått igenom den. Ger man eleverna uppgiften att skapa andra ting av skräp blir skräpet endast ett material för en slutprodukt. Men låter man dem undersöka det i en process ingår dem i ett divergent lärande som får dem att lära i och genom konstformerna (Lindström, 2015:35):

Jag insåg symboliken med det bortkastade och bortglömda, det som ingen vill se. En symbol för de utsatta i samhället. Därför valde jag också att istället förvandla dem till värdefulla bevismaterial och sätta upp dem på väggen för allmän åskådan. Detta är något man skulle kunna lyfta och diskutera i skolan.

Spårningen skulle då kunna leda vidare till ett värdegrundsarbete(skolverket, 2011:7).

Man skulle kunna göra liksom under det seminarium vi hade med Catharina Valenta då vi undersökte stenar och gav dem olika karaktärsdrag. Stenarna blev personligheter som gestaltades via teckning och fick därmed ett ansikte. Något liknande skulle man kunna göra med hjälp av det skräp som eleverna samlar och plockar upp. Vilka personligheter skulle då uppenbara sig och vilka fördomar och föreställningar om dessa hittar vi genom dem?

Jag fann också en stark koppling till människans inskränkthet, det farliga i att förlita sig på den egna berättelsen som skapas utifrån egna erfarenheter(Vygotskij, 1995:11). I min gestaltning återgavs detta i form av kommissariens slutsats vilken grundade sig i hennes egna upplevelser av föremålen.

Spekulationerna förvandlades till konstateranden. Därför skapade jag också en motpol

i form av poliskåren som bjöd in allmänheten att lämna sina tolkningar.

Det gör också att historien aldrig tar slut. Det går att finna nya hela tiden. Så länge det finns människor finns det olika erfarenheter och oliktänkande.

Att lyfta detta ingår också i värdegrundsarbetet(skolverket, 2011:7). Uppsamlat skräp kan säga miljoner olika saker för en grupp på trettio elever och kan ge upphov till minst lika många berättelser. Dessa berättelser kan gestaltats via valfri teknik och på en redovisning eller utställning synliggöra hur olika eller lika vi kan tänka och hur många olika berättelser det kan ge. Berättelserna kan i sin tur leda vidare in på andra områden vilket också kan ge upphov till andra undersökningar inom och utanför bildämnet.

Allt beror på vad eleverna själva finner i det dem spårat. 
Låt säga att en historia kretsar kring en man som klätt ut sig till kvinna.

Kanske historien är förnedrande och av en kränkande karaktär. För att få fördjupad förståelse för denna normkritik bör man ge eleverna chansen att synliggöra den på ett tydligare sätt(Aulin-Gråhamn, Persson och Thavenius, 2011:113). Kanske genom att låta eleverna använda sig av kollage och låta kändisar eller seriefigurer byta kläder. Vad händer om Batman får askungens klänning, t.ex. och tvärtom, vad händer om askungen tar på sig Batmans mask?

Vad tycker eleverna känns fel eller mer rätt och varför?

Detta är ett exempel på vad man skulle kunnat spinna vidare på i det eleverna finner i sina spår.

Metoden för spårningen skulle också kunna se olika ut den skulle till exempel kunna bli mer specifikt liksom en av de många assignments som beskrivs i How to Be an Explorer of the World där uppmaningen är att söka och samla på föremål som reflekteras i solljus(Smith, 2011:32,33). 
 

Men följer ett sådant arbetssätt kursplanen för bild i grundskolan?

Redan första meningen ur kursplanen för bild skulle kunna ge ett svar på det:

”Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden (skolverket, 2011:20).”

Detta arbetssätt ger eleverna:

möjligheter att utforska, det öppnar upp för att kommunicera via bild, och det genom valfri teknik, foto/film/serie/teckning/modellering etc. Det innefattar också en kritisk granskning och ett analyserande av både deras egna berättelser och kollagearbetet(Skolverket, 2011:20,21).

Det sistnämnda ser jag som en fantastisk chans att utveckla lektioner som kan dra vidare och ta oväntade vändningar. Det är den radikala estetiken som öppnar upp för detta då den liksom konsten är kommunikativ och ger upphov till frågeställningar och diskussioner(Aulin-Gråhamn, Persson och Thavenius, 2011:112,113).

 För mig är uppdraget att utgå från den enskilde elevens erfarenheter något otroligt spännande(skolverket, 2011:8). När jag praktiserade som grundlärare i fritidshem såg jag det som att öppna en låda full av överraskningar. Det gör att arbetet aldrig tar slut. Det finns hela tiden någonting att utforska hos eleverna vilket gör att man kan leda dem vidare i sin egen utveckling. De är liksom projektarbeten som aldrig har ett slut, som alltid går att spinna vidare på. Elevernas behov bör utgöra basen för lektionsplaneringarna(skolverket, 2011:8).

I lådan som jag tidigare nämnde att poliskåren placerat ut låg flertalet lappar där besökare av visningen under öppet hus och vid redovisningen har noterat sina första tankar kring kommissariens upphittade ledtrådar. Dessa har beslagtagits och en ny utredning, eller utveckling av den tidigare, är på gång:

”Vid 16 tiden fredagen den 27/11 dök självaste kommissarien upp till öppet hus på HDK och tog med sig allt bevismaterial och lådan med de nya ledtrådarna. Det betyder att hon var steget före poliskåren som räknade med att få in lådan vid stängning. 

Det betyder också att den gamla utredningen har fått mer kött på benen och har tagit vid igen. 

Jakten på vampyren och clownen fortsätter. 

Tack för er hjälp!

Hälsningar:

Kommissarie Perdawidi.”

Ovanstånde citat är hämtat ur min blogg och är mitt senaste inlägg som Kommissarie Perdawidi. Det berättar att historien går vidare, kanske i all oändlighet. Detta blir möjligt om kommissarien efter detta inser hur användbart det var att släppa in allmänhetens tankar och även släpper in dem i nästa fall. 
Då den enskilda fantasin begränsas av individuella erfarenheter (Vygotskij, 1995:11,19) hävdar jag att allmänhetens tolkningar är en förutsättning för att kommissarien ska kunna närma sig en helhetsbild över vad som skett. 

Referenser:

Aulin-Gråhamn, Persson och Thavenius, 2011, Den radikala estetiken

Hansson H, Karlsson S-G, Nordström G Z, 2005, Seendets språk: exempel från konst, reklam,

           nyhetsförmedling och semiotisk teori.

Liberg, ur kompendium Estetiska lärprocesser, HDK 2015

            

Lindström, ur kompendium Estetiska lärprocesser, HDK 2015

Skolverket, 2011, Läroplan för skola, förskola och fritidshem

Smith, Keri., 2011, How to Be an Explorer of the World 

Vygotskij, Lev S., 1995, Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg

Kommisarie Perdawidis fortsatta utredning

Vid 16 tiden fredagen den 27/11 dök självaste kommissarien upp till öppet hus på hdk och tog med sig allt bevismaterial och lådan med de nya ledtrådarna. Det betyder Att hon var steget före poliskåren som räknade med att få in lådan vid stängning. 

Det betyder också att den gamla utredningen har fått mer kött på benen och har tagit vid igen. 

Jakten på vampyren och clownen fortsätter. 

Tack för er hjälp!

Hälsningar:

 Kommissarie Perdawidi.

Gestaltn. Mot Grand finale

Packade in en del skatter på hdk idag. Det var lite som att stoppa in godis i godispåsar inför ett kalas

Och igår skrev jag ut några bilder från spårningsarbetet. De behöver jag för att ge en inblick i hur själva spårningen gått till och hur jag kommit fram till mina slutsatser. Jag ska sätta upp dem på en whiteboard tillsammans med lite anteckningar. 

Gestaltn. sista veckan

Denna veckan har varit ganska jobbig i och med all teknik som strulat och en del inre press.
Jag har insett att det råder tidsbrist och att jag varken hinner eller har råd att skriva ut hela spårningen och sätta i hop den till en bok. Det får bli ett senare projekt. I fredags fick jag panik när jag insåg hur många sidor det skulle röra sig och började tänka om. I helgen har jag varit hos mina föräldrar och bara haft det skönt. Det hjälpte. Allt släppte och jag kom på en ännu bättre och mer precis lösning. Jag började fundera över hur de brukar analysera spåren i kriminalserier och kom på en lösning som mycket mer stämmer överens med deckartemat.

Gestaltning video redigering

I tre dagar har jag suttit o klippt ihop min video. Det har varit mkt strul på vägen. Efter att vår MacBook uppdaterades fungerade inte imovie som d skulle o d resulterade i att jag i en halv dag fick sitta med supporten i luren. Men nu är d klart och allt håller just på att sparas till en mapp på min hårddisk. Allt jag vill kanske jag inte hinner men jag ska göra ett försök. Jag vill skriva ut spårningsarbetet och sätta i hop det till ett häfte, alternativt skapar jag ett bildspel, vi får se vad jag hinner. Sist packar jag in föremål i påsar. Det blir ett urval eftersom det inte kommer att finnas plats för alla.

skiss över utsällnings idé

Jag har haft en rumslig idé inför redovisningen, eftersom jag trodde att vi skulle få ställa ut.
Men då det inte kommer gå att sätta upp verket i klassrummet
där vi redovisar(både på grund av plats och tidsbrist, hade behövt några hägningsdagar för att sätta upp allt) har jag gjort en skiss över hur jag hade tänkt inför en utställning.
Jag känner att skissen behövs för att visa hur man hade kunnat se allt i sin helhet. Blir svårt att genomföra på redovisningen. Därför kommer jag att visa allt som jag arbetat med ihop med skissen.

Det hela mynnade ut i en återkommande berättarstil som jag fastnat i för att jag trivs, det är ett konstnärligt uttryck som jag hittade under mina år på fotohögskolan. Jag kommer inte ifrån att dels arbeta rumsligt, illustrera berättelser kring fiktiva personer och ofta spelar en bok en stor del i det hela. Det är egentligen ett sätt att få utlopp för mitt stora behov av att berätta historier som jag gjort mycket som liten. Hur jag än gör nyförtiden kommer jag alltid tillbaka till detta när jag knyter ihop säcken.

Gestaltning 8

Bokade ett litet rum i onsdags där jag, förvandlad till kommisarie Amanda Perdawidi, la korten på bordet och förklarade min slutsats av spåren jag följt. I filmen ska jag lägga in bilder och de bilderna har jag jobbat med igår. Bland de en bild på min mormor med finska flaggan

Nästa vecka väntar klippnings arbete och ett stort jobb med att plasta in alla saker..

gestaltning 7 inför upplösningen

Idag har jag skrivit manuset till filmen som ska vara själva upplösningen, alltså kommisariens slutsats.
Men jag har fått tänka om ganska mycket kring hur jag ska gestalta den biten.
Först hade jag tänkt göra en fullständig återgivning med dräkter och figurer som jag själv skapade, gå tillbaka till platserna jag besökte och filma allt. Men sedan insåg jag att det var för tidskrävande och att jag aldrig skulle hinna. Därefter tänkte jag att jag istället kunde filma mig själv på de platser jag varit för att berätta min slutsats över vad som hänt på plats. Men idag, när jag satt och skrev manus och hade tänkt gå ut för att provfilma lite kom jag på att jag inte alls behöver resa tillbaka till platserna.
Det blir dessutom lite tjatigt eftersom jag redan har med de på dokumentationen av spåren.
Jag började fundera kring hur och i vilken miljö kommisarierna och detektiverna brukar befinna sig i när de ska berätta vad de kommit fram till. De är ju oftast inne på polisstationen i ett rum och lägger alla korten på bordet framför en misstänkt och en kollega.
Nu känner jag att det blir mer tydligt och går rakt på detta. Jag går in för rollen som kommisarie, typ i stil med eva röse som Maria wern, filmar mig själv i ett bokat rum på hdk där jag lägger upp hur det hela har gått till.

Gestaltnings process funderingar

Att återge berättelsen precis som jag ser den med dräkter figurer och all annan rekvisita är mäktigt.
Fantastiskt roligt men mäktigt. Jag insåg efter att ha gjort listan på saker som ska vara med att jag troligen inte kommer att hinna göra och samla rekvesita, filma och redigera på den tiden som är kvar.
Men jag vill ändå testa, jag håller på för fullt men det är tidskrävande även om jag gör allt på lättaste sätt a la ed wood budgett stil. Om jag hinner få in allt till och med måndag är det i land annars får jag använda mig av plan B. Igår hittade jag en röd tråd i alla delar jag vill ha med(spåren, slutsats/återgiving och föremål). Jag följer en berättarstil i deckaranda.Spekulationer under spårning, kommisariens/detektivens slutsats och återberättande av hur hen anser att allt skett och föremålen de upplockade efterlämningarna från "brottsplasterna". Jag vill ha med alla dessa tre moment.
Så här ser mina anteckningar ut från igår:

Föremålen vill jag alltså lägga i genomskinliga påsar som på film men är tveksam över om det finns jättelika sådana för de större föremålen..annars för jag väl bara plasta in på något sätt.

förberedelser inför film

Jag går igenom mina resor och väver ihop allt och har kommit fram till olika slutsatser och samband i berättelsen. Jag har fått det till att det är en och samma berättelse och att den kretsar kring två huvudpersoner som jag följt.

Jag har precis gjort en lista på all rekvisita jag behöver och kommer att använda mig både av pappdockor, föremål och dräkter. det betyder att jag till viss del kommer att animera.

Nu börjar jag sätta igång med att göra dräkter och pappfigurer.

Gestaltn. Dag 6

Gestalt. dag 6 är publicerad efter två dagar thank god!Men gud vad segt det var!

Idag,3/11 fortsätter jag spåra från nymånegatan för att söka efter butiken candy house där vampyren har varit. 

När hållplatsen åker i från mig vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen jag chansar och går till höger. 

Jag skymtar någon slags civilisation på andra sidan gatan

När jag kommit över till andra sidan möts jag direkt av butikens skyltning. 

300 m jag är nära. 

På andra sidan ser jag en kyrkogård. 

Så typisk, klart att en vampyr drivit omkring här. 

Där är ju butiken och GB clownen! Två stycken till och med!

Det måste ha varit till butiken gb clown spåren ville leda mig till! Vampyren kanske inte hade klätt ut sig till GB clown, det jag hittade var ledtrådar för att komma hit.

Två tefat

Här har två tefat flugit omkring 

En silver filt 

Här har en utomjording har tappat sin filt

Pinjata

 vampyren har slagit sönder en pinjata 

Under om det fanns något i den.. Vad i så fall? Kanske han trodde skatten fanns där men blev besviken av att pinjatan var tom? Var det Ett utomjordiskt Practicle joke kanske?

Intill samma trappa hittar jag det här

Mot jack n Jones efter båtturen!

Röd tråd 

vampyren följer en röd tråd

Falk, att Vaka Som en hök

Falken vakar honom som en hök

Öga

Någon blänger på honom

Ännu ett öga 

En till som står o blänger 

ännu en vakande Falk 

GB Clownen, cirkus 

GB clownen kommer förbi o ställer till med rena rama cirkusen. d blir full kalabalik helt enkel

Lego

Vampyren sätter sig för att bygga lite med lego

Cigaretter rök mun

Någon  blåser ut rök

Guldmynt skatt

skatten är en guldpeng!var det här den hittades från början?

Hållplatsen är fortfarande full av cigaretter- massa rök

Det ryker

Från nymånegatan till närmaste färja. Jag åker mot lilla bommen.

Jul gröt 

På vägen står en skål med gröt 

Ett hinder som utomjordingarna placerat ut för att vampyren ska snubbla över det. Men det gör han inte.

Jag ser en färja komma in precis, rusar dit och hinner precis

Det är turen mot Klippan via Lindholmen

Nästa stenpiren. Då blev turen inte längre än så den här gången.

Mera rök röda läppar

Vampyrens ser ett par röda läppar som han dras till men de blåser ut rök i ansiktet på honom.

På marken ligger Massiv av cigaretter

En rökbomb!

Vampyren trakas verkligen 

Är d utomjordingarna som varit farten nu igen?

Vit orm godis orm

Och här ligger ett till hot en vit orm! men vampyren upptäcker att den bara var gjord av godis.

Legobit

Vampyren sätter ihop den med de andra legobitarna han hittade tidigare.

Nästa destination, ishall mot Ruddalen kommer dit på 15 min härifrån så den måste vara närmast 

Hallonsnöre blodåder här har vampyren trott att han fått smaka på en blodåder men satte tänderna i ett hallonsnöre

Mot ruddalen

Framme vid musik vägen och går mot ruddalen

Vampyren har lekt på lek o buslandet destination efter jack and Jones, Lek o buslandet!

Tefat

Ett Flygande tefat swishar förbi

Ett lock till en dricka. En likadan som jag hittade i början av mitt spårande. Fast den var mos. Båda hittades på musikvägen. Märkligt, är det den nobbade engelskmannen som är vampyr? Det var kanske inte det han var i början utan något som han blev. 

Vid samma trottoarkant hittar jag dessa Monster med ett öga, snopp

Vampyren går förbi en monstersnopp med ett öga

Och den här:

Flaska liten shot maskin

Vampyren tar sig en liten shot ur en  maskin

Iter står det på lappen, kanske är det så vampyren heter 

Eller så är det ett utomjordiskt ord som vampyren vet vad d betyder en ledtråd till skatten? Kanske d betyder guldpeng?

Caramel 

Vampyren gottar sig med en caramell någon slängt ut på vägen

Kulor knark godis

Också lite knark kulor som liknar godis plockar han upp från diket och häver i sig

Grön äpple päron grönt te

Inte så mycket längre fram hittar han också ett äpple och grönt 

Som han sveper o sig 

Blöt tårar ensam

Plötsligt känner sig vampyren ensam ledsen han blir blöt av tårar

Filter knäppa

Ett glatt filter lägger sig över vampyren som börjar knäppa med fingrarna

Puck Is lakrits puck

På väg från ishallen har troligen vampyren ätit lakritspuck

V filmen v ufon

En utomjording som liknar de från filmen v går emot vampyren

Sädesslag äng fred

Vampyren och utomjordingen slutar fred 

Någon skolelev har förmodligen stått och spelat på ett instrument här

Riskaka snö is

Här ligger en Riskaka som frusit fast i snö och is

Ram port

Vampyren går igenom en port i form av en ram

Siden nattlinne

Vampyren trär på sig ett nattlinne av siden

En puck och Rött sidenband, juldekoration, hittat på samma ställe 

En ishockey puck hänger i ett rött sidenband och har blivit juldekoration

Grön gröngöling, scout, trampad på förolämpad

Vampyren råkar trampa på en scout 

Scouten förolämpar vampyren

Burger king

En ytterligare destination på kö

Ruddalen ishall visade sig vara 

Stängd. ok, han kanske inte åkt skridskor kanske vampyren bara stått utanför o kikat som jag och längtat efter  att isen ska komma.

Jag går vidare mot jack n Jones i Frölunda torg!

Silver mynt

Vampyren finner ett silver mynt! Näst bäst efter den eftertraktade guldpengen

Rosa hår 

Kanske samma tjej har varit här som var på stickcafe! 

Grönt,sur,godis,äpple

Vampyren biter i ett grönt surt godis äpple jag tror inte att han gillade det utan spottade och fräste

Vitt tyg, gapande mun

Någon ser på och gapar stort 

Samtidigt som han viftar med ett vitt tyg

Amerikanska, cowboy, låten bad snikers

En amerikansk cowboy står på vägen och sjunger låten bad snikers

Finska flaggan, mormor

(Min mormor heter Marianne)

Min mormor sitter här och viftar med den engelska flaggan.

En till cowboy som sjunger bad snikers

Utomjording

Ännu en utomjording 

Go o glad kek choklad gula 70 talskläder 

Utomjordingen är go och glad. Hen är klädd i gula 70 tals kläder och äter en kex choklad 

Mars 

Utomjordingen kommer från maRs!

Framme vid jack n Jones inget spår därinne

Mot lek o buslandet! Tar bussen till

 backaplan

Framme vid backaplan 

Tefat 

Ännu ett tefat flyger förbi

Silver anka 

I tunneln sitter en silveranka

Colloseum, amfiteater 

Leker med sina fingrar i en liten hemmagjord amfiteater

Framme vid lek o buslandet

Jag har svårt att inte snegla på huset brevid. Det känns som jag svalt en hel hink med is sim kylde ner min kropp och klumpade sig i magen. Jag ser blommorna under minnes skylten, årsdagen var för bara några dagar sedan. Den 30 oktober förvandlades Göteborg verkligen till "en stad i sorg" det var första gången döden kom mig nära och fick mig att inse att alla inte lever till de är hundra. Det var ofattbart att höra mina klasskamrater prata om sina upplevelser därinne, hur de bokstavligt talat gått över lik för att överleva( de som lyckades göra det). Det var ännu mer overkligt att försöka förstå att en flicka från min gymnastik grupp som jag var nyfiken på och som jag kunde blivit vän med förvandlats till aska. Samma år och bara några veckor efter dog min farmor.  Hela det året och året därpå bearbetade jag och många jämnåriga på samma skola både dem som förlorat närstående och de som inte gjort det, döden. Den mest oförståeliga delen av livet. En del som jag helst bara vill blunda för. När jag står här tappar jag lusten jag känner bara klumpen av is skvalpa omkring i magen. 

Tur att jag går vidare med mitt spårande för här finner jag en

Portal 

Vad eller vem som kommer ut ur vet jag inte kanske är d vampyren..

Eller kanske är det detta 

Guldsmycke

Som jag hittar i samma rabatt

Bag går Mot burger king

Bläck oljeskadad fågel

En bläck svart oljefärjad fågel ligger här

Nystan spindelväv

En spindel väver ett nystan

Polkagris

Vampyrenplockar upp en polkagris

vandrande pinnar

Två vandrande pinnar går omkring på marken utanför burger king

Inne på burger king tog spåren slut!

Jag känner att detta var det allra sista spåret. Nu vill jag luta mig tillbaka och se vad jag har hittat. Jag känner mig full och kan inte fortsätta spåra.