torsdag 29 oktober 2015

Galleri 2 Galleri Scandinavia

Jag har ofta gått förbi Galleri Scandinavia men aldrig gått in. Kanske just för Att jag fått intrycket av att det är för kommersiellt. När ja väl stigit in ser jag målningar som jag aldrig trodde jAg skulle finna där. De kunde ha ställts ut lite var som helst. Tyvärr var inte alla hängda ännu. Galleristen välkomnade mig väldigt trevligt och berättade att utställningen bara skulle hänga idag och att konstnären ställde ut i samband med sin födelsedag. Bara så där hux flux. Jag gick runt och tittade. Jag funderade över de ansiktslösa människorna som drev omkring och djuren

Och på djuren som ofta stod i fokus
Allt verkade utspela sig i Göteborg kanske var d lite försäljar tänk är d inte en Lisebergs kanin som tittar fram bland husen? Eller ser han( konstnären heter John Ma)oss göteborgare som nån slags ingenting varelser som varken ser hör eller kan prata? Och kanske att Djuren tar över i det svenska samhället vi kanske lyfter fram dem mer o umgås mer med de än med varandra. I en triptyk ser djuren ut att drunkna. Kanske handlar d mer om klimatfrågan, situationen förvärras och vi låtsas som det regnar vi ser hör och säger ingenting.

Galleri 3 Stadsbibliotekets utställning

Jag går sällan in på Stadsbiblioteket utställningar, jag har inget emot dem men jag inte ofta in dit.
Jag fick veta att det var
Konstnärer i svenska konstföreningen
Som valts ut av en jury "efter att ha gått igenom ett test" menade kvinnan som mötte mig i entrén. 
Här såg jag det jag förväntade mig av Emil Nolde och de kommersiella gallerierna. Sånt som jag blir helt likgiltig inför, landskaps akvarell a la tanter som bor i skärgården.

Det var också en hel del äldre som var där och tittade. Jag lämnade utställningen ganska snabbt. 

Galleri 4 Galleri Bäcklund


Galleri Bäcklund 
Spännande att se vad jag kan hitta härinne tänkte jag. Jag har ju aldrig velat gå in. Det första jag möter är färggranna pingviner i skyltfönstret 
Ett stort äpple och en ubåt ser man också utifrån. Jag tycker jag känner igen dem. Har inte vissa av de stått där tidigare, tänker jag. Jag hinner knappt se mig omkring förrän galleristen möter upp mig. Precis som när man kommer in i en butik frågar hon om vi behöver hjälp med något. Bara tittar säger en farbror. "Det som sitter på väggarna tillhör utställningen och så har vi massa annat också.."  "Massa annat"frågar jag. "Vad är det?"På ett kick visade galleristen upp sin stora försäljar förmåga och sprang fram till pingvinerna "de här är väldigt populära till exempel och säljer väldigt bra, finns i olika färger, lätta att frakta. 3500ligger de på."galleriet förvandlas till en butik där verken är pynt, föremål som ska placeras o dekoreras i hemmet. När jag frågar om själva utställningen Fastnar galleristen ständigt vid formatet på målningarna. Jag är mer nyfiken på innehåll och uttryck. Herregud vad hemskt när konst endast blir betraktat som ett objekt. Budskapet försvinner o förvandlas till något dekorativt. Målningarna var väldigt starka , stilrena men dramatiska. Många av dem ser ut att vara tagna ur en teAter scen
Jag var nyfiken på hur konstnären hade tänkt. Galleristen berättade väldigt lite och man märkte att den typen av samtal inte var själva syftet. Jag var en kund i galleriet. Upplevelsen av bemötandet i galleriet roade mig eftersom det var mer än vad jag förväntade mig av ett galleri som jag redan visste var kommersiellt. Denna upplevelse tog över själva utställningen och fick mig att reflektera mer kring konst som en vara än på verken som ställdes ut.

Galleribesök 1 Emil Nolde på konstmuseet




Emil Nolde vad vet jag om honom?Ingenting

Jo, min mormor hade varit på akvarellmuseet o sett några av hans verk. Hon rekommenderade Mig starkt att gå dit. Jag tänkte, asch, akvarell tråkigt, ja tycker om starka färger i olja o akryl! Dessutom verkar d bara handla om en massa tantiga blommotiv. Även om jag nu omvärderat akvarell efter att jag fått testa på kinesisk tusch kvarstod min sistnämnda fördom. Nolde målar säkert bara sånt tanter o vanligt folk vill dekorera väggarna med. 
Oh, I was so Wrong!

80spänn betalade jag med student rabbat men sa till mig själv att upplevelsen ( om den nu blev bra eller dålig)var en present till mig själv, jag hade ju haft namnsdag nyligen. 

Den där gubben visade sig vara väldigt mångsidig, han målade varken bara i akvarell eller blommotiv. På utställningen visades verk i olja,


litografier och akvarell med alltifrån fantastiskt färgstarka landskap till monster o andra fantasifigurer. Häftigt!

De hade också tagit med videoinspelningar av modern dans som Nolde inspirerats av. Mary wigmans dans var väldigt underhållande dramatisk klippet finns på youtube!

https://m.youtube.com/watch?v=AtLSSuFlJ5c 

En annan dans var en serpentindans som var helt fantastisk och drömsk.

Den gav en naturlig länk till hans blommotiv tyckte jag vilket gjorde att jag såg Emils blommor i ett annat mer uttrycksfullt ljus, i ljuset av en dans.

Videorna,danserna var något av det bästa tyckte jag och inspirerades själv mycket av dem. Man ska inte dömma något man inte har sett och upplevt! Tack o lov att jag gav Nolde en chans trots att han var nazist.

Tankar o planer


Berättelserna börjar balla ur mer och mer vilket känns vilket befriande. Jag märker också att det går att följa den utifrån dokumentationen. Därför har jag en idé att printa ut den och ha den som ett häfte eller liten bok som man kan bläddra i för att följa spåren och min process. Då ser man också hur jag har kommit fram till vad jag nu kommer fram till. Jag känner väldigt mycket för att sätta ihop allt och återge berättelserna i videoformat.jag ser filmsekvenser och bilder i huvudet.

Jag planerar att fortsätta spåra en bit in på nästa vecka också sedan får vi se vart d leder. Om jag fortfarande upplever att detta bör bli film måste jag ha tid för d. På ca två-tre veckor bör jag hinna filma och redigera.

Nu är jag på väg mot gallerier som jag annars aldrig besöker. Typ kommersiella gallerier. Resten av min tid idag och imorgon måste jag viga åt Magnus inlämningsuppgifter.

onsdag 28 oktober 2015

gestaltning dag 4 på jakt efter sandstrand

Denna morgon gick jag med raska steg mot busshållplatsen vid Frölunda torg som bara ligger 3 min från där jag bor. Första bästa buss mot stranden tar jag, tänker jag. Lila express kommer om 5 då byter jag i radiomotet för att komma till askim. Lila express kommer men den åker åt fel håll! Jag tog fel buss! Den åker genom en tunnel nästa hållplats är kungsten. Ok då blir d saltholmen bestämmer jag. 

Spår1
På vägen mot spårvagnshållplatsen hittar jag dagens första spår
Jag vet inte vad det är

men tänker:
Stickor- sticka- mat pinnar Japan
Är huvudpersonen från Japan? Har hen suttit o stickat här samtidigt som hen ätit mat med pinnar. 


Framme!
Nu gäller d bara att hitta en strand..
E ju mest klippor överallt
Följer kulturstigen på andra sidan för att se vart jag kommer



Plastlock macdonalds- Ronald mcdonald clown 
Hen e utklädd till clown o var på McDonalds före stranden nästa stopp McDonalds!



Helt lost! 
Frågar två gamla damer om man kan hitta en strand bland alla klippor o vilken väg man ska ta dit. Jag får veta att d Kan finnas en liten plätt om man följer en steg längre in i skogen..


 
nytt spår
äntligen något stort att plocka upp!
tankar:
Färg, bygg, ögon, gubbe

En gubbe eller tja,  en byggarbetare med färg på sig har stått här o glott efter den jag följer.



Plötsligt ser jag havet och känner för att citera Fredriksson i muminpappans memoarer:
det enorma gnistrande havet fullt av spännande äventyr


Gud va vackert här skulle man sitta en stund varje dag..
Jag sätter mig på Klippan o känner fullständigt lugn o lite nostalgisk över den fantastiska sommaren som passerat.
Men en strand är det inte..
Kanske det är den lilla sandplätten jag ser därborta på andra sidan 
Jag försöker ta mig dit.

På vägen tillbaka ser jag ett sittunderlag gömma sig i ljungen
simning- scoaterna hajk
ok, denna någon har simmat och hajkat här

























Vilse igen måste gå runt för att komma till andra sidan vet inte om jag går rätt..
Tuggummi- Pugh låten tuggummi silver-silversurfaren-rymddräkt tefat av aluminium
kanske har ett tefat flugit förbi här. Tänk om också en marsmänniska gått omkring sjungandes på Pugh Rogefeldts "tuggumi"



Överallt är det avgränsat det är näst intill omöjligt att komma till andra  sidan. En man med solbrillor går mot mig jag frågar honom om han vet hur man kommer dit men han säger att det är långt och att han inte riktigt vet hur. Han  berättade att han inte varit här sedan han var liten. Han var på nostalgitripp och jag på äventyr. Han önskade mig lycka till och jag gjorde ett försök att gå vidare via parkeringsplatsen men det gick inte. det verkade som man var tvången att gå på någons tomt eller ta båten över för att komma dit. Det finns säkert en bra väg men eftersom jag inte har all tid i världen jag gav upp.


Jag kikade på andra sidan vägen men där verkade det inte heller finnas sand. Jo ägaren till huset mittemot hAde fixat sig en egen men den kunde jag ju inte våldgästa.


Några färjor ut till skärgården stod inne jag bestämde mig för att ta första bästa som gick till en sandstrand inte alltför långt bort. 
Det blev färjan mot Vrångö via styrsöbratten. Vrångö har jag inte tid med. D ligger alldeles för långt bort. Eftersom jag aldrig varit på styrsö googlade jag snabbt om det fanns sandstrand där. 
Det verkar så!



Sitter på färjan o myser lyckost mig som hoppade på en färja med café! 
Jag tänker på att personen vars spår jag följer måste ha haft en lika fantastisk morgon som jag.

Oj verkar långt till uttervik närmaste badplats är bravik 
Jag tar mig dit
Jag går förbi stora pampiga villor 
Herre Gud tänker jag ibland hur jävla stort måste man ha d. De har säkert inte fler än två barn ändå.



Vid bravik fanns ingen sand 
Jaha då väntar en ca 30 lång promenAd till uttervik..
Jag frågar mig fram. Uttervik är precis på andra sidan. Jag skulle förbi en kyrka och fråga vidare längre fram sa en man.

Wow kors i taket! Ett spår! hittills har jag inte hittat många. Det är väldigt rent på vägarna på styrsö.
Det är spår av sand i muggen.. min person har varit på stranden jag söker och kanske gjort sandslott.

Jag går och går, det känns i benen men det är härligt jag njuter av att vara på upptäcksfärd. Känslan av att inte veta vart man hamnar eller vad man hittar är fantastisk.
När jag ser kyrkan vet jag att jag är på rätt väg. Vad ser jag i montern intill? Stickcafé idag till och med! 
Min första tanke över mitt första spår var ju stickor och stickning! 
Kl. är 13.05 och stickcafeét börjar kl.14 det får jag inte missa! Jag hinner inte sitta med eftersom jag måste hämta barnen. Men jag hoppas kunna komma in och fota lite i alla fall för att se platsen där min huvudperson absolut måste ha suttit och stickat.


godis spår på vägen 
hen har gottat sig

Två av samma slag på båda sidor av vägen 
Jag tänker:
pyramid mystisk ufo snö och is 
marsmänniskan har synts till här också, indicierna talar för att de var två.
de satt här för att göra små mystiska pyramider av snö och is. 
Undrar om de lyckades.skulle vara kul om de inte gjorde det och kanske svor lite då och då.


Efter att ha gått en bra bit och frågat mig fram på vägen ser jag havet igen.


Jag har nog inte riktigt nått fram till själva badplatsen Uttervik men här har jag en sandstrand.
Lycka!


Det finns tydliga spår i sanden efter någon som varit här.
Jag ser märkliga avtryck bredvid skoavtrycket. Kan marsianen ha vandrat sida vid sida med den vars spår jag följer? 

Nu hittar jag också många fler fysiska spår. Många rep och snören.
jag tänker på ormar, hår, mask, avbrutna band, band som klipps av









Här klipps hastigt bandet mellan marsianerna och huvudpersonen. De reser hem igen.
Hen står kvar och vinkar, håret fläktar med vinden och av tefatets hastighet 
runt omkring henne krälar maskar och ormar

en gul kobra! till exempel

Cykel, robot, korv med bröd, skidor
en robot cyklar förbi med skidor under armen och en korv med bröd i den andra
Saken jag drog upp ur tången visade sig vara mycket längre än vad jag trodde..


Jag vill nästan inte lämna min funna strand nu när jag väl hittat den. 
Men även om allt känns fulländat finns det nya spår att följa. 

som det här till exempel

jag tänker:
ömsa skinn och lakrits 
vår huvudperson ömsar skinn( jag tänker på den gamla science fiction serien V)  och visar sitt rätta jag en marsian som tuggar i sig lakrits

Precis nedanför ett stort hus hittar jag en till ballong den här är hel men ihopskrumpen.
luften har gått ur marsianen som nu är lite ledsen över att marsian vännerna flygit hem igen.

Jag går förbi en liten stuga som någon verkar ha proppat full med grejor.

Någonting gör att jag tar en väldigt hastig bild av det jag känner mig stressad av huset.  
Men precis nedanför hittar jag en lapp..

När jag vecklar ut den hittar jag ännu en ledtråd.
En ledtråd som kan knyta an till ett tidigare spår.
Tyvärr ligger brothers butiken i Örebro. Dit kan jag inte åka. 
JAg inser att tid och pengar begränsar mitt projekt.
Jag bestämmer mig för att hålla mig inom Göteborg och västtrafiks region gränser.
Men i vilket fall som heslt är ledtråden intressant och kan användas även om jag inte åker till brothers butiken i Örebro.

Nötcreme en favorit. 
Jag tänker lördagsgodis påse, ekorre, min barndom, nostalgitripp
Huvudpersonen får en nostalgitripp då hen ser en ekorre springa iväg med en godis påse

Söta björnar vid en kyrogård.
jag får en bild i mitt huvud:
Jag ser en massa nallebjörnar skutta omkring bland gravarna.

Nu var jag alltså framme vid kyrkan igen 
klockan är halv två. hinner jag stanna till klockan två? Jag är helt slut och tänker på vägen tillbaka hem till Frölunda. Det är en lång bit hinner jag verkligen. Några damer går fram mot församlingshemmet mittemot. Kanske de jobbar för kyrkan tänker jag och frågar dem, Det visar sig att dem redan ska öppna upp för stickcafeét! Jag får stiga in och talar om att jag arbetar med ett konstnärligt projekt och frågar om jag får ta en bild på rummet där dem brukar sitta och sticka. 
Det gick bra men de ville att jag skulle prata mer med expiditionen som satt i prästgården intill.
Jag pratade med en trevlig dam på expeditionen och frågade om det fanns möjligheter att fota eller filma under stickcafet inför min återgivning av berättelsen.
Hon tog mina uppgifter och skulle be självaste kyrkoheden att höra av sig.

Jag hittade inga spår på vägen tillbaka till bryggan. Men jag var glad och nöjd ändå.
Jag hade haft en fantastiskt dag på ön som jag faktiskt aldrig besökt.

Framme vid saltholmen hittar jag en skruv
Det är svårt att inte tänka på uttrycket:
"En skruv lös" tänker också på geting 
En geting surrar omkring i blindo som om den hade en skruv lös

fler spår från mcdonalds vilket min nästa destination.

Två fimpar som ser ut att ha en nära relation
jag ser en kontakt en flirt, längtan till närhet


ett reklapapper från brödkiosken
kanske det var en arbetare där som flirtat med vår huvudperson?

Väl framme vid Frölunda torg går jag in till Mcdonalds.
Vad hittar jag där?
En massa hungriga typer som slabbar i sig av det ena och det andra. De tappar servetter, sugrör och ketckup på golvet, det får de själva plocka upp efter sig tänker jag . Men precis innan jag går ut därifrån ser jag något blänka till intill kön. En guldpeng! En tia! Jag plockar upp den snabbt. Finders keepers..
JAg kände inte att jag kunde dokumentera därinne eftersom det var så mycket folk. Men jag tänkte gå tillbaka dit nästa gång och använda min tia. Efter det ser jag om jag finner nya spår. Spåret är inte slut! 

Eftersom jag kommer att skriva på mina inlämningsuppgifter till Magnus och besöka utställningar imorgon och på fredag pausar jag min jakt tills på måndag.